Morsk minsann

Igår träffade Snaps en pudel för första gången. Lilla Stella kom o gick förbi utanför staketet o då minsann satt lillen på insidan o morrade! Jag lyfte ut honom på utsidan så han skulle få lukta o se att det verkligen var en HUND. Då minsann blev han MORSK o sa till Stella att han bestämde. Hon är "bara" 1,5 år... Hoppsan! Stella satt fast i koppel så det var inte lekvänligt utan båda två fick komma in på tomten o leka istället. Fast först fick ordningspolisen Cider gå in. Mitt i allt detta var även igelkotten inne o promenerade på tomten. Cider jagar igelkottare. Snaps tyckte den var väldigt besynnerlig o äcklig. Det får han gärna tycka ett tag...
Stella förvandlades snart från "läskig varelse" till "rolig lekkamrat" i Snaps ögon. Hej vad de sprang!

På kvällskissen hade vi oturen att gå förbi en grannes dörr precis när de kom ut med sin morska tik som skäller på alla hundar hon ser. Mörkt var det o W o C var lösa. Jag gillar verkligen inte hundar som bara stormskäller i tid o otid. Grrrr! Snaps blev förstås skiträdd o försökte fly. Jag stannade o gick inte därifrån förrän han lugnat ner sig, men då satt han misann på avstånd o morrade på hunden som nu tystnat efter rejäl tillsägelse. Sådana erfarenheter är liksom inte så roliga för liten valp, men svåra att "skydda" sig från.
Imorse skällde han på en tant som gick förbi ute på gatan. Märks att han börjar bli mer uppmärksam på omgivningen nu! - Och jag har fått något att bita i!
Imorse förstod han att han inte fick gå ut genom dörren när jag skulle hämta tidningen. Satt snällt kvar på insidan av dörren o blev belönad med skinka för det!

Igår fick jag hålla en väldigt liten bebis också - 2900 g - då är man inte stor!