Vila

Var på klubben igår på första onsdagsträning för i år. Det var fler än jag som kommit ut ur vintervilan och det var väldigt kul att se alla igen! :)
Snappe fick göra vårdebut på riktig träning. Det var många hundar, apporter o leksaker att hålla ordning på tyckte han, men han lyckades även hålla lite ordning på sin matte. Vi måste öva mer uthållighet men busen, men det är ju en mognadsgrej o han är än så länge väldigt barnslig ;)
Cider fick göra lite småskutt också, men fick slösa den mesta energin i simbassängen dit vi åkte efter träningen. Har simmat dem varje vecka ett tag, men jag vet inte om det hjälper. Cider verkar ha ont igen. Det är så tråkigt så jag vet inte var jag ska ta vägen. Han är ju bara 6 år o vill helst köra agility, o så får han inte det!!! Någon idé om vad jag kan ta till för knep?

Vi har tränat lite spår också. Cider har förstått att när någon säger "bakspår" då ska man vända. Det gjorde han när Malin lagt ett spår o kommenderade oss... Om han gör så på nästa tävling tänker jag nog plocka honom av spåret. Det får inte bli en grej! Han har gjort två framspår o ett bakspår ännu så länge. Båda framspåren var åt vänster o bakspåret gick egentligen åt höger. När han tog framspår missade han två pinnar, men det kan vi för tillfället leva med. Har kommit med på tre tävlingar av fyra de kommande helgerna så nu får vi se hur det går...
Snappe har insett att man kan spåra, men att plocka saker är inte lika viktigt. Dessutom spårar han gärna i "ytterkant" dit vinden blåst så det är väldigt nog att lägga spår i medvind till honom o dessutom bara en sak i slutet o sedan inget mer.

Påsken tillbringades med diverse hemsyssolor. För att sedan slippa påsksmällare så åkte vi till Brattforsheden o slog upp tältet vid en vacker strand. Det blev promenad till en liten tjärn där isen delvis låg kvar. Sedan fick hundarna spåra innan vi intog grillknyte vid strandkanten o njöt stillheten o lommens lockrop. Snappe var helnöjd med att få gräva hur mycket hål han ville i strandkanten. Tjoho! På natten var det kallt om näsan med varmt i sovsäcken som tur var. Jag funderade mest på om hundarna frös eller inte...

Och apropå vila så har gamla farmor nu slutit sin ögon för gott. Hon skulle fyllt 91 år alldeles snart så ett långt liv fick hon, men nu ville hon inte längre. När hon föddes såg världen helt annorlunda ut mot vad den gör idag. Ett tidsperspektiv som ger anledning till reflektion. Hon kunde saker som jag inte har en aning om, hon hade tid att spela spel o var otroligt händig med att både sy o sticka o laga mat förstås. Jag minns farmor med stor glädje. Vila i frid.

Ute!

Tänk att om man åker bort två veckor så har våren plötsligt kommit när man kommer tillbaka! Vi har nu gjort första spåren o Cider skötte sig med bravur, så även Whiskey. Men den där lille brune hunden vet jag inte vad han tänkte på. Inte var det på att plocka in grejerna till matte i alla fall... Missade tre av fem. Uppletandet skötte han desto bättre den lille busen. Undrar om det inte skulle bli en bättre sökhund av honom.

I måndags flyttade vi ut agilityhindrena till klubben så nu kan vi träna utomhus igen! :) Cider får förstås inte träna agility än, men Snappe får göra lite hinderträning. Kontaktfälten kom han ihåg o även slalomen. Däremot är det svårt att svänga när de där långa benen får upp farten. Han är ganska söt då.

Nu väntar fem dagars påskledigt o jag har tänkt hinna både träna mig själv o hundarna, spåra, ta det lugnt o kanske läsa lite litteratur till kursen så jag får ihop något slags arbete att redovisa. Sen ska vi visst fixa en del i trädgården o U pratade på att vi skulle olja in altanen. Det blir nog ingen lugn påsk ändå... Men Glad Påsk på er alla!

Andalucien - kort referat om två veckors resa

Här kommer en kort sammanfattinga av resan till Al-Andalus som stora delar av södra Spaninen en gång kallades av morerna. Avgång från Skavsta till Malga en mulen tisdagsförmiddag med snön kvar i drivor bredvid flygfältet. Landar i ett ganska soligt men lite blåsigt Malaga där våra resekamrater väntade på mig o Eva o vi styrde kosan mot Ronda. I Ronda finns Spaniens äldsta tjurfäktningsarena, byggt typ 1750. Här, liksom i de flesta andra städer, växer apelsinträden längst gatorna o ger skugga. Tyvärr är de flesta frukter inom plockhöjd borta... Men det ser ändå väldigt trevligt ut.

Ronda är en gammal stad med anor från romare o morer. En flod har gjort en sänka i berget som gjorde det till en bra ställe att bygga en "ointaglig" stad på då skyddet var naturligt från flera håll. På 1700-talet hade dock staden växt till båda sidor om sänkan o de gamla broarna på lägre höjder räckte inte till så då byggde man denna storslagna bro.

Resan gick vidare genom korkekskogar. Korken är liksom ett "hölje" utanpå som man skördar med visst intervall. Ser ganska häftigt ut.

Besökte en utgrävningsplats efter en gammal stad som romarna byggde upp "Ronda la vieja". Här finns den äldsta teatern som är bevarad på Iberiska halvön sägs det. Den är byggd ca 50 år fKr.

Vifortsatte till "staden" El Rocío. På vågen dit passerade vi "Cueva de la pileta" som är en grotta ädr man hittat gamla målningar från stenålderstiden. Berget var fortfarande svart på de ställen där de haft sina eldar o väggarna var på flera ställen målade med bilder av hästar, tjurar, schamaner, människor, getter o fiskar. Fladdermössen bodde numera i grottan o de såg vi också många av.

El Rocío är en märklig stad där alla gator består av sand, torgen av gräsmattor (bilden nedanför är "stora torget") o alla affärer har "häststaket" utanför eftersom staden någon gån gpå 90-talet deklarerades att vara "internationell häststad". idag bor det fler hästar än människor i staden. Det äsger inte så mycket då de flesta människorna bor har sällan, dvs när de har sin stora pilgrimsvandring i maj eller början på juni för att hedra "el virgen de Rocío" o staden fylls till bredden med pilgrimmer.

Intill denna märkliga stad ligger Andalusiens enda nationalpark som heter Doñana. Det är framför allt ett våtmarksområde som man velat skydda o som var ett av de första projekten som Världsnaturfonden startade. Idag är den skyddade ytan större än den var då, men den hotas ändå utifrån av miljögifter o av vattenbrist då stora mängder vatten runt denna träskmark används till risodlingar, konstbevattning o turistanläggingar. På vägen söderut möts man här av stora "tältläger" som är växthus där man odlar bla jordgubbar utan konstlade former. För att plocka alla dess jorgubbar erbjuds kvinnor från östeuropa arbete eftersom man anser att kvinnor är bättre än män på att plocka bären. Många aspekter finns på en jordgubbe liksom...

Färden fortsatte mot Sevilla där vi besökte den stora katedralen som en gång i tiden varit en moské. Av moskén fanns bara apelsinträdgården kvar. Och de där stora kyrkorna ger åtminstone mig lite dåliga vibbar. Visserligen finns en viss skönhet, men vilka monument.

Mitt emot kyrkan står Alcázar som är ett gammalt palats med rötter i morisk tid. Det användes sedan av de katolska kungarna, Isabella o Ferdinand, o det var här Columdus fick löfte om sina pengar för att upptäcka sjövägen till Indien från "andra hållet".

Strax utanför Sevilla ligger en by som heter Santiponce o där har man grävt fram en gammal romersk stad som benämns Italica. På bilder är restar av arenan där man bla hade galdiatorspel. Det fanns också en teater o naturligtvis en massa fina mosaiker o gemensamma badhus. Romarna var finurliga på att förse sina städer med vatten o till den här staden hade man byggt ca 4 mil akvedukt för att få dit vattnet.

Vidare for vi mot Córdoba o där finns La Mezquita som är en balndning mellan moské o katlosk katedral. När staden föll ur morernas händer hade de byggt en stor moské. Även dåtidens härskare insåg att det var ett ståtligt bygge o tillät inte att man rev det, men samtidigt ville kyrkan bygga sitt monument i de centrala delarna av staden. Då fick man tillstånd att bygga en katedral inne i mosken o det här var en häftig upplevelse att se!

På kvällen var vi o såg en uppvisning i flamenco - dansen som kommit att symbolisera södra Spanien. Dess ursprung är omtivstat, men troligen är det en blandning av morernas o romernas traditioner eftersom dansen utvecklades i de fattiga kvarteren där dessa två folkgrupper bodde tillsammans efter att de kristna tagit över.

Vi har nu kommit till de delarna av Andalucien där man odlar oliver. O det gör de med eftertryck. I Andalucien odlas typ 80% av Spaniens olivproduktion o Spanien står för en ganska stor del av den totala olivproduktionen. Man kan stå på en höjd o se sig omkring o allt man ser är olivodlingar. Vilken monokultur... Dessutom plogar de oftast marken mellan olivträden för att skörden ska underlättas vilket gör att all annan växtlighet inte har en chans. Ett ekosystem råder i detta landskap.

Så till Granada, morernas sista fäste på den Iberiska halvön. Fast de bodde där på nåder eftersom de liksom hade ett skatteavtal med de kristna som tagit över landet i övrigt. 1492 var det dock slut på morernas era o deras fästning, Alhambra, föll i de kristnas händer. De kristna byggde kykra o ett palats inom samma murar, men lät en del av de gamla moriska byggnaderan stå kvar. I mitten av 1800-talet var det en engelsman som insåg kulturvärdet av denna gamla fästning o arbetade för dess restaurering o bevarande. Idag är den nästan för mycket restaurerad om ni frågar mig, men den är ändå imponerande o det är häftigt att ha varit där. Kan säga att temperaturen var ca 30 grader när vi flanerade omkring där innanför murarna. Lite skillnad mot Sverige idag ;)

Så en sista utflykt i naturen innan vi åkte tillbaka. Andalucien har liksom alla naturtyper på ett väldigt litet område; snöklädda berg, öken, odlingar, träskmark, "unga" kalkstensberg, kullar, slätter, dalgångar, grönska o sten. Vi åkte till ett ställe soom liksom Gotland består av kalksten o det ser ut som jättelika raukar som står där. Kalksten är inte så hållbart o eroderas med ca 4mm per år så om ett tag är det borta ;) En väldigt speciell flora är det här uppe o stenbocken trivs bra i terrängen. Vi hade turen att se en på vägen upp.

Sista kvällen spenderade vi i Malaga o där tog vi en middag vid standpromenaden o hann doppa fötterna i Medelhavet innan flyget tog oss hem igen efter 14 dagar i España. Lexikonet var en kär vän, men jag mindes faktiskt mer spanska än jag trodde o det var till nytta flera gånger. Det känns jättekul att ha varit där o jag har fått många intryck o funderingar med mig hem.

Hemma väntade husse o tre glada hundar. Enda dumma är att jag hade behövt vara ledig en vecka till för att vila upp mig efter resan! ;)