Vila

Var på klubben igår på första onsdagsträning för i år. Det var fler än jag som kommit ut ur vintervilan och det var väldigt kul att se alla igen! :)
Snappe fick göra vårdebut på riktig träning. Det var många hundar, apporter o leksaker att hålla ordning på tyckte han, men han lyckades även hålla lite ordning på sin matte. Vi måste öva mer uthållighet men busen, men det är ju en mognadsgrej o han är än så länge väldigt barnslig ;)
Cider fick göra lite småskutt också, men fick slösa den mesta energin i simbassängen dit vi åkte efter träningen. Har simmat dem varje vecka ett tag, men jag vet inte om det hjälper. Cider verkar ha ont igen. Det är så tråkigt så jag vet inte var jag ska ta vägen. Han är ju bara 6 år o vill helst köra agility, o så får han inte det!!! Någon idé om vad jag kan ta till för knep?

Vi har tränat lite spår också. Cider har förstått att när någon säger "bakspår" då ska man vända. Det gjorde han när Malin lagt ett spår o kommenderade oss... Om han gör så på nästa tävling tänker jag nog plocka honom av spåret. Det får inte bli en grej! Han har gjort två framspår o ett bakspår ännu så länge. Båda framspåren var åt vänster o bakspåret gick egentligen åt höger. När han tog framspår missade han två pinnar, men det kan vi för tillfället leva med. Har kommit med på tre tävlingar av fyra de kommande helgerna så nu får vi se hur det går...
Snappe har insett att man kan spåra, men att plocka saker är inte lika viktigt. Dessutom spårar han gärna i "ytterkant" dit vinden blåst så det är väldigt nog att lägga spår i medvind till honom o dessutom bara en sak i slutet o sedan inget mer.

Påsken tillbringades med diverse hemsyssolor. För att sedan slippa påsksmällare så åkte vi till Brattforsheden o slog upp tältet vid en vacker strand. Det blev promenad till en liten tjärn där isen delvis låg kvar. Sedan fick hundarna spåra innan vi intog grillknyte vid strandkanten o njöt stillheten o lommens lockrop. Snappe var helnöjd med att få gräva hur mycket hål han ville i strandkanten. Tjoho! På natten var det kallt om näsan med varmt i sovsäcken som tur var. Jag funderade mest på om hundarna frös eller inte...

Och apropå vila så har gamla farmor nu slutit sin ögon för gott. Hon skulle fyllt 91 år alldeles snart så ett långt liv fick hon, men nu ville hon inte längre. När hon föddes såg världen helt annorlunda ut mot vad den gör idag. Ett tidsperspektiv som ger anledning till reflektion. Hon kunde saker som jag inte har en aning om, hon hade tid att spela spel o var otroligt händig med att både sy o sticka o laga mat förstås. Jag minns farmor med stor glädje. Vila i frid.